Bellman från operan till rännstenen

Var Bellman bara en suput och enkel trubadur? Var fick han i så fall sina influenser från? Faktum är att en stor del av den musik vi nu förknippar med Bellman har sitt ursprung i den opera och klassiska musik som Gustav III tog till Sverige.

I detta program utforskar vi Bellmans plats i sin samtid – hans interaktioner med kyrkan och kungahuset, men också varifrån Bellman fann sin inspiration. Bellman var en stor beundrare av framförallt den franska opera- och operettkonsten som Gustav III tagit till Sverige, och detta avspeglas i hans musik. Men han hämtade också inspiration från samtida danser, folkmusik och musik av tonsättare som Johann Helmich Roman och Georg Friedrich Händel.

Utifrån dessa influenser och vad samtida källor säger om hur han själv uppträdde skapar vi vår egen tolkning av Bellman och utforskar hans många sidor. Bellman komikern, som driver med kyrkan och kungahuset, och Bellman rojalisten, som gärna prisar kungamakten, särskilt om han själv får en slant. Bellman dryckes- och kvinnomannen, och Bellman familjemannen. Och vi utforskar också hans samarbeten med andra tonsättare, som Joseph Martin Kraus.

Vi presenterar också en mängd exempel på de operaarior och annan musik som Bellman använde som modell för sitt eget skapande.

Staffan Liljas –  sång
Karl Nyhlin – luta

Ur Programmet

Stycke Ursprung Tonsättare
Stolta Stad Regarder ces traits Monsigny
Gubben är gammal, urverket dras Un tonnelier Audinot
Käraste bröder, systrar och vänner Drottningholmsmusiken Roman
Fram med Bas-Fiolen, knäpp och skrufva Chère Anette Blaise
Gråt Fader Berg och spela The flocks shall leave the mountains Händel
Glimmande Nymph! blixtrande öga! Maudit amour Duni